Dk 1, Produktionsstudier, MK022G

Antal respondenter: 45
Antal svar: 36
Svarsfrekvens: 80,00 %

Kursansvarigs egen helhetsbild av kursen 

Kursen syftar till att ge en viss insikt i filmbranschens villkor, kunskap om hållbarhet i film-och medieproduktion samt utveckla förmåga till kritisk reflektion i relation till individuella arbeten såväl som egna och andras grupparbeten. Aspekter av social hållbarhet har en självklar plats i filmvetenskaplig teori och har även diskuterats såväl i forskningen som på policynivå. Ekologisk hållbarhet har dock inte diskuterats till helt nyligen, och arbetet med hållbarhet är stadd i ständig förändring. Det innebär att forskning om ekologisk hållbarhet i branschen är skral, kunskap om aktuella tankar och praktiker är svårtillgänglig, inte minst därför att forskningsfältet om (svensk/nordisk) filmproduktion och -policy är begränsad.
Kursen inleder den fjärde terminen på Filmprogrammet. I planeringen av kursen har hänsyn tagits till att studenterna bör ha tillskansat sig studievana, kunskaper om filmanalys, och grundläggande färdigheter i ’academic literacies’ (Lillis & Scott 2007). Vidare ingår kursen i ett större block av kurser med produktionsinriktning, men har ett teoretiskt fokus då kunskapsmålen relaterar till kunskap, förståelse, värderingsförmåga och förhållningssätt snarare än färdighet och förmåga. En rolig pedagogisk utmaning har varit att skapa läraktiviteter och examinationsformer som anpassas till det mer praktiskt orienterade och branschrelaterade sammanhanget. Viktigt har varit att främja aktivt och kollegialt lärande (studenter emellan) med tydlig forskningsförankring, att stimulera kreativitet och diskussion, samt erbjuda variation i undervisningsformer och examinationer.
Kursens innehåll består av följande: fyra föreläsningar som introducerar begreppet hållbarhet och aktuell forskning om hållbarhetsproblem inom filmsektorn. Föreläsningarna kompletteras med litteratur, men även seminarier och workshops som varit betygsgrundande. Inför ett seminarium läser studenterna en artikel om svensk film- och mediepolicy och hur det påverkar utbudet och innehållet av fiktion på streamingtjänster. På seminariet utvecklar studenterna argument för- och emot rådande policy och seminariet avslutas med en debatt. Inför det andra seminariet analyserar studenterna ett avsnitt av olika svenska krimserier som sedan diskuteras på seminariet ur demokratiperspektiv. Därefter introduceras två större examinationsuppgifter. Den ena innebär en individuell skriftlig fördjupning om ett hållbarhetsproblem inom svensk filmbransch som studenterna i grupp, själva väljer. Därefter delas uppnådda kunskaper i den egna gruppen, och tillsammans gör de en podcast. Ett krav är att hitta en person att intervjua i podcasten som kan bidra med relevant kunskap eller erfarenheter om problemet i fråga.
En stor avvikelse denna termin var att kursen hade avsevärt fler studenter än tidigare år. 47 studenter var registrerade på kursen VT2026 att jämföra med 35 studenter året innan och 24 studenter VT2024. Det här skapade problem i gruppindelningar på kursen, då betydligt fler grupper
behövde skapas för att behålla kvaliteten i lärandet, vilket i sin tur skapade problem i schemat. Sista minuten-ändringar behövde göras då undervisningstid behövde förlängas. Tillgången till teknik blev också ett problem, då det finns ett begränsat antal inspelningskit för skapandet av podcasts. Därutöver orsakade den ovanligt stora studentgruppen att jag som lärare omöjligt kunde genomföra kursen med bibehållen kvalitet på de timmar jag har tilldelats och som beräknats utifrån en mindre studentgrupp. Med ett dussin extra individuella fördjupningsarbeten att examinera samt ett utökat antal grupper (10 istället för 6) att handleda och bedöma, spräcktes ramarna för timtilldelningen. På grund av problem med bristande förkunskaper hos studenterna (se mer under rubriken ”Kommentar till examinationsresultat”) tillkom därtill extra insatser av mig som examinator.
En nyhet på kursen var gästföreläsningen med producent Ronny Fritsche som bidrog med mycket värdefull kunskap och erfarenhet om pågående arbete för ekologisk hållbarhet i samband med filmproduktion.
 

Kommentar kring resultatet av studenternas kursvärdering 

Studenterna ger uttryck för spridda upplevelser i kursvärderingen. Jag uppfattar det som att kursens icke-traditionella upplägg med varierande former för läraktiviteter och examinationer uppskattas av en ganska stor grupp studenter på kursen, men skapar en känsla av osäkerhet för andra studenter, som upplevde kursen som ostrukturerad och dåligt planerad. Den känslan kan späs på ytterligare om studenter inte deltar i undervisningen vars syfte är att fungera förberedande för läraktiviteter och examinationer. Min uppskattning är att drygt hälften av studentgruppen närvarade på icke-obligatoriska moment. (Det var lyckligtvis väldigt god närvaro på de betygsgrundande aktiviteterna.)
Många studenter ger uttryck för tidsbrist i genomförandet av de större examinerande uppgifterna. Med fyra vardagar till att genomföra den individuella fördjupningsuppgiften, två veckor (för en grupp på 4 studenter) till att hitta och boka en intervju med en person i filmbranschen, och sju vardagar till att göra podcasten, tycker jag att det ges tillräckligt med tid till arbete. Kanske är detta ett uttryck för att studenterna har svårt att planera sin studietid, trots att de är inne på sin fjärde termin på programmet? Jag ska ta upp studenternas erfarenheter i filmlärargruppen för att jämföra våra erfarenheter och få syn på om den arbetstakt jag förväntar av studenterna på den här kursen avviker från vad som förväntas av motsvarande moment på tidigare kurser i programmet.

Den förvirring som uppstod kring gruppindelningen och val av ämnen kan delvis förklaras med det utökade antalet studenter, vilket förhoppningsvis var en engångsföreteelse, men jag tänker också att stödet till studenterna i hur ett hållbarhetsproblem (ämne) kan formuleras, kan stärkas (se vidare under rubriken ”Planerad kursutveckling”).
Jag hoppas vi kan behålla gästföreläsningen med Ronny Fritsche, som erbjöd mycket värdefull kunskap om den svenska filmbranschens arbete med ekologisk hållbarhet, som inte går att läsa sig till. 

En sammanfattning av kursvärderingens fritextsvar  

Fritextsvaren på frågan, vad som var mest uppskattat på kursen, kan sammanfattas som följer: Podcasten lyfts tydligt som det mest uppskattade inslaget på kursen. Den beskrivs som en rolig, kreativ och engagerande uppgift. Flera kommentarer betonar värdet av att kunna jobba självständigt och med frihet att disponera sin studietid, välja eget ämne för fördjupningsarbetet, partners i grupparbetet, och kreativ frihet i genomförandet av podden. Många antecknade att grupparbetet fungerade bra och uppskattade kombinationen av enskild uppgift före grupparbete, vilket underlättade processen. Variation i arbetsformer nämndes också särskilt som positivt. Många uppskattade gästföreläsningen och intervjuerna med yrkesverksamma, vilka upplevdes som givande då de gav insikt i hur branschen fungerar i praktiken. Kursens innehåll beskrivs som engagerande.
Fritextsvaren på frågan om något bör förändras eller utvecklas i kursen kan sammanfattas som följer: En handfull studenter har kort och gott svarat ”nej” på frågan. Tydligast återkommande i kritiken av kursen är att studenterna önskar mer tid och bättre tidsplanering för arbetet med den individuella fördjupningen och grupparbetet med podcast. Några studenter framhöll möjligheten att gruppindelning och ämne introduceras tidigare på kursen medan andra studenter tvärtom önskade färre överlappande deadlines. Fyra röster menade att vissa uppgiftsbeskrivningar var otydliga. Här är en röst som jag citerar eftersom den samlar flera av de kritiska synpunkterna:
”Ja, hela upplägget. Tydligare uppgift, längre tid för idéer och grupp indelning. Mer kontakt med lärare. Fler möjligheter att spåna idéer, kändes lite hastigt att göra hela idén färdig på en lektion Mer tydlig beskrivning på uppgifter, känns som frågorna nästan alltid ställer nya frågor. Schemat var ganska inklämd. Ganska otydligt vad syftet med den här delkursen är i kursen som helhet. Lite bättre struktur och genomgångar kring olika ämnen som hör till vad man kan göra podden om.”
 

Kommentar kring examinationsresultat 

 Som nämnts tidigare i denna rapport, har jag i planeringen av denna kurs förutsatt att studenterna kan visa progression i kunskaper och färdigheter i ”academic literacies”. I samband med min bedömning av den individuella examinationsuppgiften som innebar att studenterna skulle fördjupa sig i ett ämne som rör hållbarhet i film- och mediebranschen, visade det sig dock att mer än hälften av studenterna inte behärskade förmåga att avgöra vad som kan anses vara en vetenskaplig publikation och de hade allvarliga svårigheter att följa ett anvisat referenshanteringssystem. Jag gav extrainsatt undervisning i poängen med, och hur man använder referenssystem samt vad som utmärker vetenskapliga källor.
 

Planerad kursutveckling 

Den här kursen innebär en särskild pedagogisk utmaning då forskning om aktuella produktionsvillkor i film- och mediebranschen med fokus på hållbarhet är begränsad. Det speglas i kursens upplägg som gör nedslag där kunskap finns, och pendlar mellan social och ekologisk hållbarhet samt filmteori och praktik. Att flera studenter gav uttryck för att de upplevde kursen som ostrukturerad kan till del åtgärdas med en tydligare inramning och presentation av kursens ”problemområden”. Jag föreställer mig en tydligare systematik i upplägget som inte tullar på variationen i utformningen av läraktiviteter och examinationsformer. Vidare kan jag ge mer strukturerad och lärarledd undervisning i att formulera ämnen som möjliggör fördjupning i något hållbarhetsproblem i film- och mediebranschen. De bristande kunskaper studenterna visat i ”academic literacies” måste även de bemötas. Förslagsvis med en kort föreläsning följt av någon slags check på att de har förstått, kanske genom en övning eller enkel blackboardtenta. Det är viktigt att de har med sig de här kunskaperna när de går vidare till kandidatkursen.
 

I vilken utsträckning har kursens innehåll och upplägg (t.ex. läraktiviteter, kursmaterial och examinationsuppgifter) hjälpt dig att nå kursens mål?

Vad tycker du har varit särskilt bra i kursen? 

Finns det något som bör förändras eller utvecklas i kursen, i så fall vad?

Vilket omdöme vill du ge kursen som helhet?