Måltidskunskap och värdskap, Gastronomi II, Kulinariskt kockhantverk, VT25, MÅ057G

Antal respondenter: 40
Antal svar: 14
Svarsfrekvens: 35,00 %

Kursansvarigs egen helhetsbild av kursen 

Från min sida som kursansvarig har kursen haft utmaningar när det gäller schemaläggning och kommunikation mellan oss lärare och examinatorer. 

Positiva aspekter har varit att studenterna har fått stå mer på egna ben och fått ta mer ansvar för sitt eget lärande i köket. Det har tydligt märkts att vissa studenter har frodats i detta medan andra har kanske fått utmanas. Denna skillnad på studenterna har på så vis skapat en viss osämja emellan och det har visats sig inom ordningen och städningen i köket. 

Studenterna har också fått mer fördjupning inom effektivitet, tidshantering samt gastronomiska variabler än i tidigare åt. Det har gjort att de mot slutet hade en starkare kunskap och förståelse över dem delarna som är viktiga i fortsatta kurser.

Dock har schemaläggningen varit spretig och fått utstå för många plötsliga förändringar som inte gynnar studenternas lärande i fullo. Det skedde också missförståelse mellan kursansvarige emellan kring hur Delkurs 2 skulle examineras och det gjorde att det ändrades lite sent in. Det är något som jag tar ansvar i och ska se över inför framtida kurser. 

Kommunikation mellan mig och andra lärare/ansvariga kunde ha varit bättre vilket märktes av studenterna. 

Kommentar kring resultatet av studenternas kursvärdering 

Positiva sidorna svarade studenterna sammanlagt:

Studenterna uppskattade den praktiska tiden i köket, särskilt under delkurs 2, där de fick experimentera fritt och utveckla sin förståelse för smakkompositioner. Möjligheten att samarbeta med sommelierer var särskilt värdefull och bidrog till en fördjupad förståelse av mat- och dryckeskombinationer.

En annan höjdpunkt var de inspirerande föreläsningarna och gästföreläsarna. Anders föreläsning om grundsmaker och kombinationer med drycker upplevdes som otroligt givande, liksom Marcels insikter i smakprofilering.  Även Stefan och till viss del Ragnhild, fick höga betyg för sin pedagogik och engagemang.

Slutligen lyfte studenterna fram utvecklande och utmanande kursmoment, såsom att skriva egna gastronomiska variabler, filéa fisk och stycka kyckling, samt fermentera och pickla. Den ökade graden av kreativ frihet och utmaning i hantverksprovet uppskattades, där det högre kravet på att laga fler rätter under kortare tid ansågs motiverande.

Förslag på förbättringar som studenterna hade var också framfört på så vis:
- Strukturera praktiska moment ytterligare – även om den kreativa friheten var uppskattad, skulle vissa studenter föredra mer strukturerad guidning i köket.
- Tydligare koppling mellan teori och praktik – vissa nämnde att de lär sig bättre genom praktiska demonstrationer istället för enbart anteckningar.
- Optimering av samarbetet mellan kockar och sommelierer – en ännu mer integrerad arbetsprocess mellan dessa grupper kan höja nivån ytterligare.

Här kommer en sammanfattning över vad studenterna anser behöver utvecklas vidare på:

Studenterna uttryckte behov av tydligare struktur och kommunikation kring kursupplägget och examinationerna. Det fanns osäkerhet kring uppgifter, schemändringar och kursguiden, vilket gjorde att många kände sig förvirrade och stressade. Det var också bristande samordning mellan ansvariga lärare, där information ibland var motsägelsefull eller försenad.

Ett annat område för förbättring är arbetsmiljön i köket, särskilt gällande hygien och organisering. Städningen var en återkommande utmaning, och vissa upplevde att diskhanteringen var otydlig och ineffektiv. Några studenter menade att det borde finnas tydligare instruktioner och ansvarsfördelning för att säkerställa en bättre arbetsdisciplin.

Slutligen efterfrågades ökad variation och utveckling i de praktiska momenten. Studenterna önskade fler möjligheter att laga nordiska rätter med olika huvudråvaror, samt fler hantverksprov för att höja den praktiska nivån och utmaningen. Vissa menade att en mer integrerad bedömning, exempelvis feedback från en gästgrupp, hade varit värdefull. Dessutom efterfrågades mer tid i köket och en större koppling mellan teori och praktik.

Förslag på åtgärder:
- Förbättra informationsflödet och strukturera kursupplägget tydligare, inklusive tydliga och i förväg bestämda deadlines och förklaringar av examinationskrav.
- Införa bättre rutiner för köksorganisation och städning, exempelvis genom tydliga ansvarsroller och pedagogiska genomgångar i hygien och köksarbete.
- Utöka praktiska moment, såsom hantverksprov, variation i råvaror och tekniker, samt mer tid i köket för att ge studenterna större möjligheter att utvecklas.

Eventuella händelser under kursens gång som påverkat resultatet av kursvärderingen 

 - Det hände en förändring i examinationen för delkurs 2 under kursens gång. Det var en misskommunikation mellan lärare och när det förändrades blev det viss förvirring mellan studenterna och schemaändringar.

Kommentar kring examinationsresultat 

 Delkurs 1:

- Det var många vid första praktiska examinationstillfället som blev underkända, ca 30%, och av den skriftliga var det ca 55% som blev underkänd vid första tillfället. Vid andra examinationstillfället av det skriftliga var det 27 % som var fortsatt underkända. Vid andra tillfället för den praktiska examinationen blev fyra studenter godkända av totalt 12. De som blev godkända var det vid första examinations tillfället var 45 % och Väl Godkända var 10%. 

- Att ha två olika examinationer för en liten delkurs på 7,5 hp, är komplicerat att rätta och se över. Det är kanske bättre och tydligare för både studenter och lärare att en examinationsform räcker.

Delkurs 2:

-  Vid första examinationstillfället var det ca 43 % som blev underkända, 16 st studenter. Vid andra examinationstillfället var det ca hälften av dem underkända som lämnade in. 

Planerad kursutveckling 

·      Istället för två examinationsformer (skriftligt och praktiskt) ha enbart en praktisk examination för de första veckorna. Det skriftliga var onödigt då alla texter var mer eller mindre likadana och studenterna verkade inte tycka att det var nyttjande.

·      Ha en klar och tydlig kursguide för båda delkurserna och att kursansvarige ser över dem, speciellt när de måste samarbeta i en och samma kurs.

·      Ta bort nordisk matlagning för första delkursen. Det är tidskrävande om man ska göra äkta nordisk matlagningsmetodik då det mesta grundas i lagring, långsam tillagning och mycket fett och kött. Istället fokusera på ekonomisk och ekologisk hållbarhet med fokus på svinn, kreativitet med färre råvaror och tids effektivitet. Jobba mer med reflektion under handling.

·      Ha mer provningsmetodik inom dryck med kockarna tillsammans med sommelierna. Kanske en hel vecka av bara provning, koppling till mat-och dryckeskombination och sen efteråt kan studenterna tillsammans jobba med begreppen de lärt sig i det praktiska.

·      
 

I vilken utsträckning har kursens innehåll och upplägg (t.ex. läraktiviteter, kursmaterial och examinationsuppgifter) hjälpt dig att nå kursens mål?

Jag kan efter avslutad kurs planera och praktiskt tillaga maträtter på grundläggande hantverksmässig nivå, baserade på råvaror och metoder med nordiskt ursprung, där också hållbarhetsaspekter beaktas.

Jag kan efter avslutad kurs beskriva nordiska råvaror, råvarors smaker och traditionella matlagningsmetoder i relation till inriktningar och trender inom den samtida gastronomin.

Jag kan efter avslutad kurs skriva recept samt applicera grundläggande gastronomiska variabler vid presentation av en maträtt.

Jag kan efter avslutad kurs analysera och beskriva upplevelsen av mat och dryck, enskilt och i kombination, utifrån variabler som smak, doft, textur och utseende.

Jag kan efter avslutad kurs reflektera över och värdera den egna hantverkskunskapen, i relation till hantverksteori och hantverksmetod, samt beskriva det egna behovet av ytterligare kunskap och erfarenhet.

Vad tycker du har varit särskilt bra i kursen? 

Finns det något som bör förändras eller utvecklas i kursen, i så fall vad?

Vilket omdöme vill du ge kursen som helhet?